Vem bryr sig?!

Who cares

VEM BRYR SIG?

Fortsättning på föregående inlägg om abort.

Många miljoner tillsammans med mig anser att vi absolut inte får tiga ihjäl ett så viktigt ämne som mord på barn. (Vi talar hellre om abort, det låter vänligare). Barn behöver allt annat än ignoreras. Talar vi om vägar som inte repareras, hundskit som inte tas bort från trottoarerna eller skolmaten i våra skolor, bensinpriser och annat viktigt är det nog många som reagerar och ställer sig upp på barrikaderna. Men då det gäller små, okända barn som ännu inte sett dagens ljus? Nja, då har vi inte tid och intresse att engagera oss. Vem bryr sig.

Varför skriver jag då igen? Jag gick in och kolla på http://www.worldometers.info/abortions  och kan bara inte hålla tyst. Enligt den nyaste statistiken från World Health Organization, WHO, har det sedan första januari 2012 aborterats 40.248.900 (Fyrtio miljoner tvåhundrafyrtioåttatusen-niohundra) barn i världen. Helt ofattbara siffror! Och siffran stiger hela tiden! Varje sekund får ett nytt barn sätta livet till. Gå in på sidan och se själv. Ett barn per sekund. Nu. Och nu. Och nu.  Jag citerar: “According to WHO, every year in the world an estimated 40-50 million women faced with an unplanned pregnancy decide to have an abortion. This corresponds to approximately 125,000 abortions per day.”  Hundratjugofemtusen aborter per dag! Och fyrtio till femtio miljoner per år!  Det är så grymt så man hittar inte ord.

Jag fortsätter med att citera WHO: “In the USA, where nearly half of pregnancies are unintended, and four in 10 of these are terminated by abortion, there are over 3,000 abortions per day. Twenty-two percent of all pregnancies in the USA (excluding miscarriages) end in abortion.” Över tretusen aborter per dag bara i USA. 22% av alla graviditeter slutar med abort.  Jämförelsevis kan vi nämna länder som Irland, Polen och Malta som har de strängaste abortlagarna i Europa. Abort är straffbart. (I Portugal kämpade de konservativa tappert mot liberala abortlagar, men förlorade 2007).

Många fler borde tillåta sig att må riktigt illa över detta. Varför blunda och hålla för öronen? Varför inte börja bry sig? Vi kan inte hjälpa alla, det är sant, men alla kan hjälpa någon. Bill Hybels har skrivit en bok som heter ”Att vara missnöjd är en bra början!” Det är ett sunt tecken att vara missnöjd över orättvisor och elände (se mitt tidigare inlägg ”Missnöjd? Jag?”). Vi ska göra något med vårt missnöje, inte bara sitta och klaga då vi ser att någonting är på tok. Vi måste låta missnöjet få konsekvenser, få oss att agera.

Att tiga ihjäl jobbiga frågor, att inte ta tag i saker, inte hjälpa någon i nöd, inte ens försöka, gör att vi blir passiva, något inom oss dör. Elden slocknar. Vi sviker oss själva och vårt uppdrag som människor. Vi blir ett Döda hav som inte har något utflöde, inget liv. Så vill vi väl inte ha det? Jesus sa: ”Jag har kommit för att ni ska ha liv i överflöd!”

Situationen känns ju helt hopplös när vi tänker på t.ex abortsituationen i världen. Att döda barn ska inte vara nåt ”lagligt”. Gud säger: ”Du ska inte dräpa!!” En människa är lika värdefull om hon sedan är ofödd, tre veckor, fjorton eller nittionio år gammal! Men medan du läser detta dödas ytterligare hundra små, underbara barn som ännu inte fått en chans i livet och inte ens har ett namn. Tåget tycks inte kunna gå att stoppa. Men vem bryr sig?

  Vad kan vi då göra? Vi kan engagera oss på olika sätt, skriva, tala, göra beslut, stå för det vi tror på, låta vårt ”ljus” brinna så alla ser. Vi kan be för ledarna i vårt land, för myndigheter som behöver ta mod till sig, stifta lagar som gynnar också de ofödda. Vi behöver stöda och uppmuntra kvinnor som funderar på abort att behålla sitt barn. Vi behöver hjälpa de kvinnor som gjort abort, be för dem, trösta dem, finnas vid deras sida, inge hopp om nytt liv och tala om förlåtelse. I skolorna behöver vi tala om sexualiteten på ett nytt sätt. Det handlar om ansvar och konsekvenser. Sex är en gåva från Gud. Det gäller att tänka efter innan man ligger med någon. Är vi beredda för ett livslångt förhållande och eventuella barn? Om inte, ha inte sex. Vänta med sex till äktenskapet. Och: använd inte abort som ett preventivmedel.

En tröst i sorgen efter en abort är att livet inte tar slut här. Det finns en fortsättning. Det finns en himmel. Gud tar emot de små barnen med öppna armar. ”Barn tillhör Guds rike”. Det är ju egentligen inte synd om barnen som inte fick stanna på jorden. Det är mera synd om dem som gjort barnen illa. Men det finns – som sagt – förlåtelse för dem som ångrar sin synd och kommer till Gud. Det finns helande för alla sår. Och det finns löfte om evigt liv i himlen för den som tror. Barnen som vi förlorat får vi en dag träffa där.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s