9000-besökare-dagen! ”Knack-knack!”

9000 besökare dagen

9000-besökare-dagen är här! Jippiiii!!! 🙂 Värt en chokladbit eller två! Nästa gång vi firar, firar vi stort: Minst 3 chokladbitar blir det då! 3 per minut!! 🙂 Nåja, den dagen den ”sorgen”! 😉

9000-besökare-dagen känns lite som ett ”knack-på-dörren” inför den STORA dagen, 10.000-besökare-dagen (som är här snabbare än vi tror!). KNACK-KNACK!!!

Nu och då knackar det på vår dörr. Sist igår. Där stod några fina barn och ville sälja jultidningar. Jultidningar!?? Mitt i sommaren!!?? (Jo, jo, det är ännu sommar i Finland, +18 i skuggan….). Jultidningar så här års? Jo, men visst kan vi understöda… i alla fall med att underhålla och göra barnen på gott humör! Det har jag svårt att INTE göra då de kommer! 🙂

9000 besökare dagen 2 knack

Förra veckan knackade det också på dörren…och veckan före det…. 

– Får vi ett äppel? undrade de tre musketörerna glatt
– Jo, det går ju bra!
Och så tog vi en sväng in på gården.

Vi lekte en stund i vårt stora Nalle Puh-träd. En av killarna sa lite senare:
– Vår mamma vill inte att vi kommer hit…
– Va, varför det?!? undrade jag förvånat.
– Jag vet inte
– Är jag dum på nåt sätt?
– Näää!
– Vad är det då? Tycker hon inte om mig?
– Nej…
– Jaha, det var konstigt. Varför det?
– Jag vet int…
– Hälsa mamma att jag undrar…
– Okej.

Jag hade mina aningar, men sa inget. Barnen har kanske kommit hem glada och upprymda en dag efter skoj hos mig, ropat ivrigt: ”Mamma, mamma, det var roligt hos Mårten! Vi far dit i morgon igen efter skolan!” Föräldrarna har blivit oroliga: ”Vad står på, vem ÄR den där mannen, vad gör han?!”
Mamman kanske tror jag står och hackar barnen i huvudet med bibeln och binder fast dem i Nalle Puh-trädet (som jag först tvingat dem att klättra upp i!) och tvingar dem att lyssna då jag talar om JESUS medan jag klämmer i dem giftiga äpplen eller kallar ner eld från himlen!??… Nåt sånt kanske? …  ”Gubben är farlig, håll er borta från honom!” Hm. Borde jag kanske sluta öppna då barnen kommer? Absolut inte!

Barnen kommer gärna (för de ser till hjärtat) men en del vuxna lever i rädsla och mörker. Problemet är ju inte att de vuxna inte känner mig – för det tror jag att de gör, och de vet vad jag står för (de har ju, om inte annat, sätt mina klister och budskap på bilen och husvagnen på gården och kanske hört och sett mig ”live” eller läst nån bok eller insändare, följt med på Facebook eller läst min blogg, lyssnat på någon av mina CDn eller nåt. Vad vet jag!)
”Problemet” är väl i grund och botten detta: Jag är kristen! Och inte nog med det. Jag lever ut det kristna budskapet! Frimodigt och glatt. DET stör!?! 
– ”Lämna barnen ifred!”
Va??!…
”Låt barnen komma och hindra dem inte!” sa Jesus. 
Jag tror jag fortsätter lyssna på Jesus.

Nå, det handlar ju förstås om andras barn, men så länge de kommer till vårt hus och knackar på och vill ha kontakt med mig och få en ”doft” av Guds kärlek (och få sig ett smaskigt äppel och lite spring och lek och höra nåt roligt) tänker jag inte hindra dem! Jag tar emot dem, säger inte ”nej, stick och lek på er egen gård!” Vill föräldrarna inte att barnen kommer hit får de vara så vänliga och säga det till barnen, och till mig personligen. Kanske de också vill ha ett äppel när de kommer?  VÄLKOMMEN!
(Ps. De flesta föräldrar är nog inte alls negativt inställda – tvärtom!)

9000 besökare dagen 1 knack

En annan gång hade jag just kommit ur duschen då jag hörde en röst:
– Måårten, är du hemma?

Va, hade jag inte låst ytterdörren??
Jo, det hade jag, men terassdörren var olåst.

– Här är jag! ropade jag från duschrummet och slängde handduken runt mig. (Såg inte killen som ropat, men jag visste vem det var, kände igen rösten.)
– Jag har just varit i duschen, står här nakupelle, hehe. Kommer strax!! 
– Okej, jag går ut och väntar! ropade killen.

– Jippiii! hörde jag att han ropade och sprang ut till sin kompis på gården.
Efter en stund var jag också ute på gården och barnen fick äppel som vanligt och klättrade i NallePuh-trädet… 

”Att man aldrig får vara ifred, grrr!” kanske nån skulle tänka i min situation. Inte jag. Visst, jag duschar helst ensam(!), men det finns ju ”väntrum”/gård! Där ryms många barn!  (Tror vi ska boka in en dag i veckan då jag har lite mera tid för dessa barn i byn. Vi ska se hur det blir…) 

9000 besökare dagen 3 knack
”Jag sa ju vi sku gå till Mårten!” tyckte tjejen till sin kompis då de glatt cyklade iväg efter besöket.
”Jo, han är snäll!” tyckte den andra.

KNACK, KNACK!! lät det 20 minuter tidigare. Och där stod två söta, rosaklädda tjejer, åk 2, bakom dörren. (Du kan föreställa dig synen. Wow!)
– Hej på er, vad vill ni då? undrade jag glatt. (Jag var lite upptagen just då, hade egentligen inte tid med besök, inbillade jag mig, men vadå? Såå bråttom har jag väl inte! Lite kan man ju ge av sin tid!)
Jag förstod ju att tjejerna ville något (men det var inte påsk, så de var inga påskgummor som ville ha godis…och inte sålde de lotter eller jultidningar…) och vi pratade en stund, jag bjöd på choklad och gjorde några trix… Skoj och skratt.  Jag visade texten och bilderna på min skjorta ”MADE BY GOD” och hade dem att läsa högt. Och så fick jag berätta hur fina de är, Gud har gjort dem osv.osv… (De hade just haft bildkonst i skolan så de fattade nog då jag sa att ”precis som ni har gjort en fin teckning har Gud gjort er! Ni är skapta av Gud, Made by God. Ni är så fina!”)Småningom var det dags att åka vidare… Flickorna gick till sina cyklar och tisslade och tasslade om något träd som ”de andra som var här tidigare hade klättrat i…” och då kom jag på att det ju var mitt Nalle Puh-träd de hade kommit för att klättra i! (Ryktet går!) 
– Vill ni kanske klättra i Nalle-Puh-trädet på gården? frågade jag.
– Jaa! Och så sprang vi in på gården. Rosa, små tjejer ivrigt klättrande i det stora trädet. Härlig syn!  Jag njuter då barnen trivs och har roligt. Och så bjöds det på äppel till ”efterrätt”. Mums!

På vägen ut från gården gick vi runt och läste alla texter och budskap på min bil och husvagn. ”God  loves you”, ”Jesus är vägen, sanningen och livet”, ”Du är värdefull och fin, älskad av Gud!”, ”Mumsfilibabba” osv…

– Skoj att ni kom! Hejdå! Ni är fina flickor! ropade jag efter dem då de cyklade iväg.
– Hejdå!! 

Sånt här räddar ens dag. Tack, Jesus! 
Livet är fullt av små mirakel. Det gäller bara att upptäcka dem – att öppna dörren då det knackar på!

Nästa gång då jag väntade att barnen skulle knacka på (de kommer ofta kring samma klockslag), kom de aldrig. Till min besvikelse. Jag hade enkom satt fram godis i en skål och äppel… men ingen kom. Det är nog GUD som ska vara regissör och bestämma tider och stunder, inte jag. Då man minst väntar det kommer någon. Då man minst anar kanske det sker.

Det får mig att tänka på då JESUS knackar på!

KNACK, KNACK!!! låter det då Jesus knackar på ditt hjärtas dörr. Ska du öppna för Jesus? Gör det!
Är du upptagen eller har inte tid? Nja, lägg åt sidan allt annat då Jesus knackar på. Bjud in honom! Han har med sig liv i överflöd åt dig – om du bara vill öppna dörren. Du kommer INTE att ångra ditt beslut!

Jesus kanske kommer då du minst anar det, men var beredd, han kanske kommer redan idag!? Öppna ditt hjärta för honom!

”Se, jag står vid dörren och knackar på. Om någon hör min röst och öppnar dörren, skall jag gå in till honom och äta måltid med honom och han med mig!” (Uppenbarelseboken 3:20)

Då blir det fest! Glöm 9000-och 10.000-besökare-dagen. Den riktigt STORA DAGEN är dagen då Jesus kommer!
(Läs mera om Jesu återkomst i mitt förra inlägg, ”Brinnande aktuellt”!)

9000 besökare dagen 4 knack

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s