”HEN”


En modersmålslärare fick nyligen frågan:

– Finns det något nytt ord som kommit till i svenska språket som du reagerar mot?
Läraren funderade en stund… Det tog en stund och medan vi väntade på ett svar, hann jag inflika att ”jag vet i alla fall vad JAG skulle svara! Men frågan ställdes inte till mig…”

Svaret kom aldrig. Kanske ”HEN”(??!) funderar ännu?

Ja, du fattar. Det finns ord som liksom kommer direkt från helvetet (jag skojar inte), ord som aldrig borde ha tagits med i det sv”hen”ska språket! (Såå många har gått vilse pga det lilla ”obetydliga” och ”praktiska” ordet!)…

”Gud skapade dem till man och kvinna”, säger Bibeln – han och hon. Allt annat är lögn, obibliskt, ogudaktigt, vridningar, falsk lära, sinnessjukt … (Nej, jag skojar inte!)

En dag blev jag pinsamt påmind om hur många inte ser, inte vill se (eller inte delar åsikt), inte förstår och gärna sopar problemet under mattan. ”Hen” är ett behändigt ord. Man jämför ordet med finskans ”hän” (hon/han)… men missar något väldigt viktigt: Den bakomliggande orsaken till att ordet ”hen” alls kom upp på tapeten. Andliga krafter har som mål att skapa ett ”könslöst” samhälle (det ser vi redan idag tecken på på många håll), vrida våra hjärnor att godkänna och acceptera detta nya, böja oss för nymodigheterna, ”nytänkandet”, det liberala, ogudaktiga, ”smidiga” ord som …ja…är en fälla. Ser vi det inte??! Vi har hittills klarat oss bra utan ordet ”hen” i det svenska språket. Varför nu plötsligt vara i så stort behov av det ordet?? (Så sent som 2015 togs ”hen” med i Svenska Akademins ordlista).

Jag vill uppmana alla sant kristna som jobbar på daghem och i skola, ni som rör er bland barn och unga, på universitet, på anstalter och vårdhem, sjukhus och rådgivningar…i kyrkor och församlingar, klubbar, föreningar: STÅ UPP FÖR SANNING OCH RÄTT. Godkänn inga ”könsneutrala” påhitt och lagar. (Och använd inte ordet ”hen”. Det är att ge djävulen lillfingret – tro det eller inte! Jaja, många tycker nu jag överdriver och går för långt, men det gör jag inte. ”Hen” är bara toppen av isberget. Ser vi det inte??!)

Böj er inte! Håll fast vid att GUD HAR SKAPAT OSS TILL MAN OCH KVINNA! Det som Gud skapat, de ”lagar” han bestämt, den skapelseordning, det äktenskap han instiftat mellan man och kvinna (en kvinna blir inte man bara för att hon känner sig som en man och ”byter” kön… nej, hon är och förblir den Gud skapat henne till!)…allt detta, och allt GUD gör och säger och bestämmer är HELIGT. Gud är en helig Gud. Har vi ingen Gudsfruktan längre? Inte ens bland Guds folk??

Vem är vi pytte-människor att gå mot Guds ordning? Vem tror vi att vi är! (Oj, om ändå biskop och ärkebiskop inte hade varit vilse i dessa frågor och i stället för att gå satans ärenden – ”allt är ok!”, ”många kärlekar” är jättebra! – hade gått med Gud, visat människor på GUDS vägar! Det är ett tragiskt faktum att det vi nu ser hända har – hör och häpna! – kyrkans högsta lednings ”välsignelse”. Absurt! Man trodde ju i alla fall att KYRKAN skulle fatta vad det handlar om och våga/vilja handla enligt Bibeln, men nej. I t.ex Svenska Kyrkans app för barn(!) har man gått inför att också göra ”reklam” för och informera om samkönat äktenskap. Ja, det är så nuförtiden. Normalt. Det måste barnen få lära sig redan i tidig ålder! Barnen undrar: ”Mamma, vad är det här?” (se mera http://www.varldenidag.se)
Lutherska kyrkan i Finland har också (i alla fall på sina websidor, http://www.evl.fi) uteslutande gått in för att använda ”hen”. Sorgligt. Ett exempel: ”I kyrkan vid konfirmationsgudstjänsten tackar den som blir konfirmerad Gud för dopets gåva och bekräftar att hen vill tro på Gud och leva som ett Guds barn. Men det är inte bara konfirmanden som intygar för Gud och församlingen att hen vill leva som kristen…”  (Mycket kunde sägas om den lutherska teologin gällande dopet och konfirmationen. Jag går inte in på det här, har tagit upp ämnet i andra inlägg).


Jag hörde om ett barn
som satt och grät, hade ångest, var vilsen och olycklig.
– Hur är det fatt? undrade en orolig vuxen.
– Jag vet inte om jag kommer att vara kvinna eller man när jag blir vuxen!”

Någon kanske tycker berättelsen är munter, lite gullig. Det ska vi inte tycka. Detta är tragiskt!
Ja, det här är verkligheten för alltför många barn och unga idag. Vart är vi på väg!?!
Fruktansvärt att vuxna inte förstår allvaret i denna ”vilsenhet”. I stället står man och hejar och öppnar upp för detta ”könslösa” samhälle, lurar barnen, för dem in i total vilsenhet och in i djupt mörker. (Läs mera om den sexuella vilsenheten i andra inlägg).
Gud kommer att straffa dessa som ”förleder en av dessa små som tror på mig!” (Matt 18:6) Och det med besked! Var så säker!

En massiv kampanj står för dörren (detta är ett andligt krig, inget krig mot människan, älskad av Gud…) Skulle vi kristna dra oss undan, stå och se på??!! Nej, det är det sista vi ska göra! Enligt mig?? Ja! Men framför allt enligt GUD och BIBELN. Det finns inga oklarheter vad Guds ”åsikt” är. Se till, kära syskon, att ha samma ”åsikt” som Gud, i alla frågor. Annars är du vilse och behöver omvända dig!


Som sagt:
När du ser att något är på tok, man ställer till med ”könsneutrala” lekar på dagis, läser ”könsneutrala” Trans-böcker för barnen, ordnar Barnens Pride under Pridefestivalen… fixar och trixar med de små på det sexuella och mentala planet, för in ”system” i skola, institutioner och samhälle – och i kyrkan! – som bevisligen går emot GUDS VILJA (ett konkret exempel: Regnbågsgudstjänster och könsneutrala toaletter!)… våga då stiga fram, säg din..öh, GUDS åsikt. Ta ställning! För allt i världen, DRA DIG INTE UNDAN! Då är det fritt fram för demoner och ogudaktighet att härja. Stå och glo bara om du vill, men kom inte sedan och gnäll att ”Oj, ojdå, nämen, hemska saker, hur blev det så här?!”

Vi har nu chans att säga till, bekänna färg, ta ställning, visa på rätta vägar… En dag är det för sent. Ja, det kommer en dag. Vi är inte där riktigt än, men tecken visar sig…(märker vi det inte), avfallet är stort. SE TILL ATT DU HÅLLS PÅ VÄGEN…och försök få så många med som möjligt. Jag säger det igen: Dra dig inte undan! Du behövs!

”Och eftersom laglösheten tilltar, kommer kärleken att svalna hos de flesta. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst. Och detta evangelium om riket skall predikas i hela världen till ett vittnesbörd för alla folk, och sedan skall slutet komma.” (Matt 24:12-14)

”SE TILL ATT INGEN BEDRAR ER!” (Matt 24:4)

—-

En berättelse ur verkliga livet (www.varldenidag.se) Man tror inte det är sant!

När Anna* började arbeta på en sydsvensk förskola för omkring två år sedan höll hon på att få en chock. En flicka hade kommit fram till henne och visat sin tröja med en fjäril på, varpå Anna hade sagt: ”Oj, vad fin!”. Men det skulle hon inte ha sagt. Genast kom en av de andra pedagogerna fram till henne och sade att man inte får säga till barnen att något de har på sig är fint, eller att de är söta. Anna försökte därefter tänka på hur hon uttryckte sig, men snart märkte hon att det inte var det enda hon skulle behöva tänka på. När hon sade ”han” eller ”hon” om barnen fick hon nya bannor.

– ”Du får inte könsbestämma barnen. Vi säger hen”, sade min kollega, berättar Anna.

Detta märktes även när Anna skulle läsa böcker för barnen. Personalen hade tagit Tipp-Ex och strukit över alla ”han” och ”hon” och i stället skrivit dit ett ”hen”.

Detta skulle dock inte vara nog.

– En dag när vi rensade bland leksakerna slängde mina kollegor alla Emil- och Pippiböcker. Jag tyckte att det var onödigt att slänga böcker och frågade varför, säger Anna.

Svaret hon fick var att det inte fanns några könsneutrala personer i böckerna. Bokhyllorna på förskolan har nu i stället fyllts med barnböcker med teman som transsexualitet och homosexualitet, berättar Anna.

Barnen på avdelningen som Anna arbetar på är tre–fyra år, men även när hon hoppade in på förskolans småbarnsavdelning märkte hon av det normkritiska tänket.

– Ett–två-åringarna satt i en ring medan pedagogerna berättade att en flicka kan bli kär i en flicka och en pojke i en pojke. Sedan fick några av barnen frågan: ”Vem är du kär i?”. En liten pojke såg helt förvirrad ut och sa sedan ”mitt lego”, berättar Anna.

Apropå lego så är det en av de leksaker som, enligt Anna, accepteras på hennes avdelning. Dockor har det inte funnits så länge hon har arbetat där, och nyligen åkte också bilarna och tågen ut, säger hon.

Något som finns kvar är utklädningskläderna. En dag var det en pojke som hade tagit på sig en brandmansdräkt, berättar Anna.

”Du vet väl att du kan ta på dig klänning om du vill?” kom då en av pedagogerna och sade, enligt Anna.

”Men jag vill inte ha klänning, jag vill ha på mig det här”, ska pojken ha svarat.

”Men du vet att du får ha klänning?” fortsatte pedagogen, berättar Anna.

– Jag förstår inte varför barnen ska tvingas till något. Låt dem ha på sig det de vill, säger hon.

Hon berättar att det inte bara är personalen som tillämpar genusteorier på barnen, utan även vissa föräldrar.

– En dag sade jag: ”Din mamma är här” till en pojke. ”Jag är inte deras mamma, jag är förälder”, sade mamman.

Anna förklarar att personalen inte får säga ”mamma och pappa”, utan ska säga ”förälder” eftersom ett barn kan ha två vårdnadshavare av samma kön.

– Jag förstår att man kan behöva säga så i vissa fall. Men här visste jag ju att kvinnan var barnets mamma.

Anna berättar att hon sedan fick reda på att denna kvinna inte lät sina barn kalla henne för ”mamma”, utan ville att de skulle säga ”mappa”.

Det är dock inte alla föräldrar på förskolan som har sådana regler. Många av föräldrarna vet i själva verket inte hur genomsyrad verksamheten är av genusteorier, tror Anna.

Hon berättar att ord som ”snögubbe” och ”jultomte” inte får användas, utan har bytts ut till könsneutrala ord, och att en populär Disneyfilm i princip har svartlistats.

– En dag kom en treårig flicka fram till mig och sade: ”I dag är jag en pojke.” Nästan ett år senare, precis innan sommarledigheten, kom hon fram till mig och viskade oroligt i mitt öra: ”Är jag en pojke eller flicka?”

Anna struntade i alla direktiv och sade bestämt: ”Du är en flicka”.

– Jag kan inte följa de där reglerna. Jag kan bara inte det. De går emot allt jag vet.

*Anna vill vara anonym och heter egentligen något annat. Förskolan hon arbetar på har ingen uttalad genusinriktning, utan är vanlig kommunal.

Alf B Svensson, psykolog och författare:
SLUTA FÖRSÖKA GÖRA BARN KÖNSNEUTRALA!
Vi måste behandla pojkar och flickor olika – för att ge dem samma chans i livet.

”Att vi föräldrar vill att våra barn ska utvecklas efter sina förutsättningar och inte hämmas av stereotypa könsroller om hur en kille eller tjej ska vara är inget nytt. Personalen i förskolan och skolan har också under många år försökt motverka traditionella könsroller. Trots det är fortfarande 98 procent av förskollärarna kvinnor. Män begår också fortfarande mer än 90 procent av alla våldsbrott. Så vi har inte lyckats särskilt bra.

Många genusfundamentalister säger nu att om vi bara försöker skapa könsneutrala barn genom att behandla pojkar och flickor exakt lika så löser vi problemet. Vi ska ge dem könsneutrala namn och leksaker, börja använda ordet ”hen”, förbjuda flickor från att klä sig i rosa och välja genuscertifierade förskolor. Förskollärarna ska agera könspoliser, slänga ut dockvrån och avstyra alla typiska kill- och tjejlekar.

Men den strategin kommer inte att lyckas, för kön är inte bara en social konstruktion. Alla skillnader mellan pojkars och flickors beteende beror inte på att vi behandlar flickor och pojkar olika. Den som offentligt vågar ifrågasätta den feministiska genusdoktrinen utsätts för personangrepp, hånas och förlöjligas.

En som haft modet att göra det är Martin Ingvar, professor i klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet. I en statlig utredning konstaterar han att det visst finns genetiska orsaker till skillnader mellan pojkars och flickors beteende.

Hjärnan utvecklas exempelvis olika hos pojkar och flickor. Flickors hjärna är störst när de är tio, elva år, medan pojkars hjärna blir det först senare. Kvinnor har fler förbindelser mellan vänster och höger hjärnhalva. Pojkar och män har mer av hormonet testosteron, en orsak till att de är mer aggressiva och har fler tillfälliga sexuella förbindelser. Flickor som under fosterstadiet fått ovanligt mycket testosteron på grund av en ämnesomsättningsrubbning hos modern är betydligt mer pojkaktiga både i sin lek och i sitt beteende.

Flickor är mer språkligt begåvade än pojkar. De är mer ambitiösa och motiverade och har bättre betyg i alla ämnen utom idrott. Dubbelt så många flickor läser vidare vid universitet och högskola. De har däremot sämre psykisk hälsa, framförallt i tonåren. Förmodligen för att de har en medfödd större sårbarhet.

Vi ska inte göra våld på naturen och försöka skapa könsneutrala barn. Ska de utvecklas optimalt och inte hämmas av biologiska skillnader och stereotypa könsroller ska vi i stället behandla dem olika. Men inte på det traditionella sättet där pojkar att vara tuffa och coola och flickor söta, tysta och snälla.

Vi ska medvetet träna pojkar att bli bättre på att kontrollera sin ilska och inte hävda sig genom att trycka ner andra. Vi behöver motivera dem att ta skolan på större allvar och utveckla sin känslomässiga intelligens och sociala kompetens. Annars kommer många av dem att 20 år senare vara olyckliga, lågutbildade, arbetslösa, frånskilda män.

Vi behöver medvetet lära flickor att tro på sig själva, att våga säga ifrån och ibland tänka lite mer på sig själva. Uppmuntra dem våga satsa, ta risker, men inte ställa så höga krav på sig själva. De måste inte vara snygga, smala, smarta och sexiga för att duga.

Ska vi ge pojkar och flickor lika stor chans att lyckas i livet kan vi inte undervisa dem på samma sätt i skolan. Pojkar är inte lika bra som flickor på att ta ansvar för sitt eget lärande och arbeta på egen hand. De behöver mer lärarledd undervisning i helklass. Med samma pedagogik ökar klyftan ännu mer mellan pojkars och flickors betyg och chanser att lyckas i livet och pojkarna blir de stora förlorare.”

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s